8 VECKOR IN

8 veckor har gått, på tisdag har jag varit här i två månader. Helt fantastiskt och otroligt. 
 
Förra veckan eller rättare sagt helgen kom mina efterlängtade vänner Konrad, Nils, Martin och Hugo hit! Jag mötte upp dem på tunnelbanestationen här i Crystal City och tog dem tillbaka till lägenheten där de fick duscha av sig sina timmar på resande fot från LA. Vi tog oss senare bort till Harris Teeter där vi köpte med oss allt vi behövde till våran grillkväll uppe på takterassen.
 
När klockan slog halv sju på kvällen tände vi grillen och la på våra köttbitar, majskolvar, laxar, haloumi, sparrisar, hamburagre och korvar. (Vi var många som ville grilla denna vackra septermberkväll.) Köttbiten jag köpte var väldigt efterlängtad, jag kommer ihåg att jag beskrev den som "ett kärleksbrev från en sommarnatt i Sverige". När vi hade ätit umgicks vi, svenskar/danskar/norskar/mexikaner/amerikansker och alla andra nationaliteter tillsammans. Vi dansade, sjöng, diskuterade, kramades, smög upp till den högsta punkten på vårt hus och kollade på den helt fantastiska utsikten och dansade lite till. Vi kom inte ned till lägenheten förrän halv tre på morgonen igen. Killarna stannde kvar i lägenheten och det var en ganska rolig syn tidigt på morgonen att se hela golvet belarmat med killar, något som vi inte har så mycket av i IBS-gänget. 
 
På tisdagen tog jag killarna till Georgetown, bara för att visa den något speciella delen av DC. Jag tror och hoppas att det var uppskattat! 
 
Denna helgen har Nikita och Amanda haft danska vänner på besök så det har varit något av en dansk aften här. Vi hade en slags hemmafest på fredagen med alla från IBS och sen tog jag, Amanda och Mikaela oss vidare mot en hemmafest någonstans i närheten av Dupont Circle. Där kollade vi föst baseball men sen, till min stora förtjusning, lättnad och överlycklighet tog en av killarna fram en gitarr. Jag spelade Elvis såklart och fick rungande applåder. Jag gav sedan gitarren vidare till killen som tog fram den (Stpehen för övrigt) och i ungefär e och en halv timma satt han och spelade medan jag sjöng. Jag har inte varit så lycklig här som jag var i fredags. Jag har verkligen saknat musiken, det är något som är säkert. 
 
Tidigare i veckan hade Nikita bokat bord på en känd restaurang i Georgetown där de (enligt trogna källor) har världens godaste harmburgare, så vi var ju såklart tvugna att testa dem. Så jag och fyra danskar drog dit och ja, jag kan hålla med om att de var något av det bättre jag ätit. Jag beställde älgburgaren och den kostade bara 15 dollar (105kr). Fantastiskt! Även fast jag fick rulla fram efter besöket med all extra hull jag tog med mig... Något som kanske var bra med tanke på att kylan var väldigt närvarande. 
 
Det har varit två bra veckor och helger. Jag har trivts väldigt fint. Jag är lycklig idag. 
 
 
 
Washington DC | | Kommentera |
Upp